Urvalet

Hur vet vi att vi träffar rätt målgrupp när vi gör intervjuer och träffar användare eller kunder? Jag tänker, om jag bara träffar personer som har ett stort kontrollbehov och jag försöker förstå mer kring relationer mellan chefer och medarbetare, vad får jag då för resultat?

Urvalet
Foto av Clay Banks

Hur vet vi att vi träffar rätt målgrupp när vi gör intervjuer och träffar användare eller kunder? Jag tänker, om jag bara träffar personer som har ett stort kontrollbehov och jag försöker förstå mer kring relationer mellan chefer och medarbetare, vad får jag då för resultat?

Den senaste tiden har jag jobbat med att intervjuat personer för att mer öppet utforska en kundresa och olika frågeställningar. Men jag har haft en gnagande känsla, träffar vi rätt målgrupp eller har vi missat något perspektiv? Har vi ett medvetet eller omedvetet gap i urvalet av de personer vi träffar?

För någon vecka sedan var jag på en meetup och workshop kring etik inom design och utveckling av tjänster som Sharon höll i. Jag hade möjligheten att få jobba i samma grupp som Sara och Luciana. Vi diskutera urvalet av personer vi träffar, när vi gör kvalitativ research, som t.ex. intervjuer. Under kvällen landade vi att det borde finnas någon typ av checklista eller ramverk. Ett ramverk som kan stötta dig att förstå om du har något gap i ditt urval.

Gör som 350+ andra, fortsätt att läsa genom att logga in eller bli medlem (det är gratis)

Ramverket var genialiskt enkelt och det var Sara som nämnde en liknande modell. Du letar hela tiden efter motpoler, och det går att applicera både på demografi, beteende eller behov.

  • Om du träffar en kvinna, träffar du då en man?
  • Om du träffar en person med utländsk bakgrund, träffar du då en person med svensk bakgrund?
  • Om du träffar en med positiv livssyn, träffar du då en med negativ livssyn?

Vi kallade det för dinonsarieramverket, ett ramverk som enkelt visuellt visar vart det finns ett gap i ditt urval.

En första skiss på dinosarie-ramverket

Jag tog med mig detta ramverk för att testa det i mina intervjuer. Jag lekte med lite olika sätt att visualisera efter att bollat med Sara, och landade i en sätt som jag använt förut när jag jobbade på Antrop. Vi använde då en liknande modell för att visualisera olika beteendevariabler när vi gjorde intervjuer.

Med hjälp av detta ramverk kan jag få en bättre bild kring både demografiska variabler, beteenden och behov. Jag känner mig lite mer trygg i vart jag har ett gap och vart jag kan behöva träffa fler personer. I nedan fiktiva exempel, kan jag se att jag borde träffa fler personer som är äldre, har dåligt självförtroende, bor i HBQT familj, eller har en negativ upplevelse innan vår tjänst.

Ett litet ramverk för att inte missa olika perspektiv

Dock är denna modell inte perfekt. När jag sätter ut cirklarna med siffrorna, som representerar de olika personerna jag träffat, är det både en subjektiv och objektiv bedömning. T.ex. så är variabeln mer objektiv vid storlek på stad medan kontrollbehov är mer subjektivt utifrån den intervju jag gör.

Vilka variabler använder jag mig av? Det beror på, det bör ju vara variabler som har något som vi tror har med personen, kundresan eller situationen att göra. Det är ju lättare att först börja med demografiska variabler. När vi sedan gjort några intervjuer, kan vi se att det finns mönster kring behov eller beteenden, och då lägger vi till dem.

Det är fortfarande lätt att ha fördomar och att vara blind för vissa perspektiv. Det går ju inte att använda detta för att validera en tes eller att det är kvantitativt säkerställt. Men det kan ge en hänvisning om att du har missat något perspektiv. Det är just det som gör det så svårt med förstå människor. Inget är ju direkt svart eller vitt, eller hur?

💫
Hur tänker du kring när du intervjuar människor för att förstå behov och beteenden? Hur säkerställer du att du inte missar olika perspektiv?

Ny till mitt skrivande?

Här är några andra artiklar som varit populära under hösten

  1. Problemet
  2. Mätningen
  3. Handskakningen